Schtekstromming

Vad händer riktigt med bloggandet? Blir pauser med någon dag sådär ibland mitt i alltihop..

Ikväll i alla fall så har jag varit på länsuttagning till västerbottens länslag. det gick väl sådär, man kan ju alltid hoppas på att gå vidare och få någon fler chans. Det resulterade i en öm vad efter ett knä och en blånagel som värker, Awesome? naaat.
 
Gårkvällen bjöd på lite hurven när vi var ute i skotergaraget och mäta och dolade. Sen efter jag fixat hem SAIK matchen så kolla vi lite saker till skotern. Det slutade med att jag beställde en 8" styrhöjare, ett fly styre med höj 13cm mred 77cm och pull 4,8? cm, En styrpad till den och en gaswireförlängare gjorde att jag somnade gott. Fick det till kanonpriset 1667kr!!  Nöjd as hell!



Förlängaren.


Styrkitet som också beställdes.

Jag ska slänga ihop en engelska redovisning till imorgon nu, så hade gött.

Avslutar med en liten dikt.

Norrländsk och het - jo tack jag vet!
Snygg och läcker, tack det räcker.
Norrländsk och smart, så uppenbart!
Alla vill se oss falla, men vi norrlänningar slår sönder dom alla!
Tre ord räcker, jag föddes läcker!


Norrlänningar OFC!

/pp

FLYKTENS NATT

–        Vi måste skynda oss nu Simon, sa hon, vi råkar illa ut annars.

–        Lugn jag skyndar mig så mycket jag kan, svarade han snabbt och koncentrerat.

Plötsligt hördes sirener långt bort ifrån Gustavssons gård. De tittade på varandra och pulsen ökade hastigt. Liv var näst intill panikslagen samtidigt som Simon snabbt plockade ihop sina saker och sirenerna tjöt allt kraftigare. De kastade ut sin packning genom fönstret och sen tog de sig själva ut och möttes av en vägg av rå och torr kyla. Sirenerna närmade sig med en faslig fart. Simon och Liv sprang nu mot skogen och strax omslöts de av till synes ändlöst mörker. Efter en liten stund stannade de av vid ett omkullblåst träd som de samlade lite krafter vid samtidigt som sirenerna tystnade.

–        Det där var på håret! Vad höll du på med egentligen? Varför dröjde du så?! röt Liv samtidigt som hon försökte dämpa sig.­­

–        Förlåt, jag kunde inte ha gjort det snabbare, du får se sen när vi är i säkerhet, påpekade Simon. Förresten så klarade vi oss, eller hur?

–        Okej, vi måste börja röra på oss igen om vi ska klara oss, vi hade bara tur när du segade.

 
Simon noterade hur Liv började få det svårt att hänga med. Han saktade in och märkte plötsligt hur slut han var. Kylan och adrenalinet hade gjort så att han inte hunnit tänka på hur slut han egentligen var. Men tankarna på sig själv kopplades snart bort och han stannade och vände sig mot Liv istället.

–        Hur är det? Frågade Simon oroligt.

–        Jag känner inte av mina fötter, svarade Liv ledsamt, jag orkar inte längre.

–        Här låt mig ta packningen i alla fall.

–        Tack, sa hon och kämpade fram ett litet leende.

Efter bara någon minut till i mörkret och kylan hade de lyckats ta sig vidare.

–        Kolla där, sa Simon, det är en stuga där borta. Vi kan fråga om vi får komma in och värma oss där.

–        Ja det vi får hoppas. Det är värt ett försök.

Simon knackade på stugans lilla dörr. Inget hördes förutom en ugglas avlägsna hoande någonstans ute i skogen. Han testade igen, just som de båda gav upp hoppet så öppnade en gammal krokig man. Han hade ett säreget utseende, Simon gissade att han var kanske 85 år. Det var något med honom, något som inte kändes helt rätt, men i deras kritiska situation så behövde de värmen och klev in i stugan.

Efter att gubben gjort i ordning te och lite fika så satt de och pratade. Simon noterade hur pigg gubben var med tanke på sin ålder. Han kan inte ha haft besök på länge som han pratade på och var nästan för gästvänlig.

–        Varför bor du här ute? frågade Liv utan att ana konsekvenserna.

Något hände med gubben. De visste inte vad men när han hörde frågan så förvandlades han. Det var något i hans blick. Den snälla och gästvänliga gubben försvann. Kvar var någon annan. De visste inte vem, men den där känslan Simon hade tidigare blev allt starkare och gjorde honom mer orolig.

–        Det ni, det kommer ni nog att märka inom en snar framtid. Ni gjorde ett stort misstag som kom hit till min stuga.

Sedan lämnade han rummet.

Liv tittade runt. Det var alldeles mörkt, alla lampor var släckta. Hon kände sig yr och smärtan i handlederna var
olidlig. Hon kände att hon var fastspänd i någon sorts konstig stol. Hon började vänja sig vid mörkret. Då såg hon att Simon satt 1,5meter ifrån henne. Han verkade fortfarande påverkad av vad det nu var som gubben gett dem.

Efter 25 minuter började Simon vakna till. De pratade om vad de råkat ut för och försökte lokalisera sin packning. När de inte såg den så började de att försöka ta sig loss ifrån stolarna. Liv som hade ganska så smala handleder lyckades även göra handen tillräckligt liten för att ta sig loss ur repen.


När de tagit sig lös ur repen märkte de att de var inlåsta i en bod som tillhörde stugan. De pratade snabbt ihop en plan för att hämta sin värdefulla packning som fanns inne i huset hos gubben. För de visste att ju längre de väntade desto mindre blev chansen att de skulle klara sig.

 
Simon öppnade fönstret i boden och klättrade ut och tätt bakom så kom Liv. Det hade blivit kallare nu. Kylan stack i kinderna så att det nästan gjorde ont. De smög fram i snön trots skaren. De kom fram till stugan och märkte att gubben inte låst dörren. Så de skyndade sig in och tog sin packning. De såg gubben som slumrat till i sin fåtölj. Men han vaknade med ett ryck när Simon råkade välta en kruka som stod i hallen.

 
–        Är han fortfarande efter oss? Sa Liv flåsande.

–        Jag vet inte, men vi kan inte stanna för länge. Det är för riskabelt.

–        Schyyyy, där är han… vi måste röra på oss men försök vara tyst.

Plötsligt gormade gubben efter dem. Han var imponerande snabb trots sin till synes höga ålder. Mjölksyran började plåga dem båda när Liv plötsligt snubblade över en stubbe och fick sig en smäll i huvudet. Hon bara låg där i kylan och hörde den arga gubben närma sig. Han plumsade fram med sin slöa yxa i högsta hugg. Liv kände hur hoppets låga sakta tynade bort och hon förlorade medvetandet.

 
Hon vaknade av att Simon försökte skaka liv i henne. De satt under en klippa som stack ut ifrån en ganska brant backe. Där satt de och frös nu som aldrig förr. Livs huvudvärk var olidlig och rädslan hos dem båda var näst intill torterande. Nu hördes gubben stora gore tex kängor  kliva ut på klippsatsen. Han stod där och återhämtade sig. Simon och Liv skådade gubbens skugga som uppstod av månens sken. De såg klart och tydligt yxan som han bar men det var nått mer. Det var svårt att se men när gubben vred lite på sig insåg Simon vad det var. Han hade att gevär hängandes på ryggen.

–        Det är nu eller aldrig, viskade Simon så lågt som möjligt till Liv, vi måste fly det är det enda sättet.  Vi kan inte sitta här hur länge som helst.

–        Okej, är du redo?

–        Ja är du? Vi spr...

Simon såg nu gubbens ansikte som kollade ner under klippan rakt på dem med sina rödspränga ögon och blodtörstiga blick. Liv agerade snabbt och kastade snö i gubbens ansikte sedan blev det bråttom. De ställde sig snabbt och började fly än en gång. Bakom sig hörde de gubben vare närmare än tidigare. Ljudet av hans steg verkade snabbare än deras. Yxan flög tätt förbi Simon och studsade på ett träd. Soluppgången var på väg. Simon och Liv hörde stegen bakom sig avta och ett gevär som mantlades om bakom sig, de sprang nu snabbare än aldrig förr…

En lång dag lider mot sitt slut. Efter att jag dömt idag igen så slutar jag med en vinst på dryga tusenlappen. Det är skönt med lite extra klirr i kassan. Får dock leva med att man blir slut i skallen av såna här dagar..

Annars då? Jo jag är rätt upprörd för stunden efter domarnas insats på Hovet ikväll. De dömde bort ett mål som solklart var inne. Inget snack om saken. Visst ska ändå en måldomare vara opartisk? tydligen inte. Förstår att Jocke Lindström blev förbannad. Jag skulle ha gått lös totalt...

En sorglig dag för hockeyligan. . .

Ska nu fara ut och övningsköra eller nått, kanske läsa ett tag. Sen sova. Gött kan behövas, är sliten. 



NU ska jag bege mig ut i skogen.

/pp

Tú eres mi ángel, eres mi todo.
Estar sin ti no es en mi mundo.
 Usted tiene un lugar especial en mi corazón niña.
 Nunca antes había conocido a alguien tan hermoso, tan inteligente, tan maravilloso y tan tan perfecta de las personas.
 Tú eres la que quiero Tú eres la que quiero que me llame.
Para ser tuyo es lo mejor que me pasó a mí y me va a pasar.
Me siento orgulloso de ser tu y tu se me.

Porque te quiero Cissi!♥




/pp

Nu börjar kylan att göra sig påmind. Riktigt uppriskande temperatur idag faktiskt. För stunden ligger tempen på -12,5*C härligt va! Dagen börja med att Cissi drog upp mig tidigare än nödvändigt endast för att hon behövde göra sig iordning. Men jag må säga att det är skönt att stiga upp tidigt och ha rejält med tid för att sedan kunna göra saker i lugn och ro, hann ju till och med blogga imorse. Brukar knappt hinna borsta mina fina gaddar. 

Efter en rätt seg specialidrott så var jag snabbare än vinden på att duscha och byta om. Dock endast för att snabbare uppleva hopplösheten när skosnöret brister när jag ska knyta på mig skorna.. så det blev en Pierre la speciale construction.

I övrigt kan jag samanfatta dagen med fyra ord: Förvirrat, slappt, bedrövligt & vidrigt

Förvirrat: Vår matte lärare säger att hon går igenom Kojugatregeln som hon skrivit som rubrik. Jag läser själv i boken och fattar inte vad hon svamlar om. Jag räknar enligt bokens röklaring och får rätt. Jag kollar på hennes förklaring och fattar inget för det är inte så jag gjort. När hon är klar märker hon; oj jag gick visst igenom Kvadreringsregeln... Ahh vi kör på det istället. Men ännu jobbigare var att hon bara förvirra till det mer sen när hon skulle förklara vad hon gjort fel för då kasta hon om allt igen och alla blev 10000x mer förvirrade.


Detta är vad hon gick igenom...

Detta är vad hon skulle gått igenom...

Slappt: Vi gjorde inte mycket på specialidrotten, matten är inte jobbig och vi såg film sista lektion = två lektioner + specialidrott = slutade två idag. 
 
Bedrövligt: På samhällsen ser vi en film som heter 'An Inconvenient Truth' av Al Gore. Den handlar om vår miljö och vilket helvete som kan vara framför oss pga exempelvis växthuseffekten. Någon som sett den? Man blir ledsen på världen, inte minst på USA som inte valde Al Gore till president utan istället George Bush... Snacka om nitlott....  

Vidrigt: På bussen hem så satte jag mig hyffsat långt bak med några i min klass. Det skulle jag inte ha gjort. För där satt även två stycken bra no påverkade alkolister... Det stank alkohol så det bara sjöng om det.. inte bättre när dom fortfarande satt och drack på bussen. . . Börjar må så illa av den vidriga lukten så det är inte sant. . Det är inte första gången jag hamnar i denna sits. Men den här gången var det inte lika allvarligt som tidigare.. Men ändå så var det äckligt.. Fy.. 


Nu ska jag vara en duktig liten pojke och ladda ner seterra. Jag ska ju trotsallt kunna alla norra Afrikas länder till imorgon.. Det ska nog gå som smort ska ni se.

Tveksamt att det kommer se ut såhär för mig.. 



Tror mer på detta uttryck...


/pp

snart är det ju jul, så jag undrar va du tycker om julmust?? ;) hihiih!!
Längtar till julen maten, stämningen och musten. Musten tycker jag itne är så hejdundrandes god att bara dricka. Man MÅSTE äta något för att det ska kunna vara en gyllende dryck. Utan något till tycker jag eftersmaken blir förjävlig rent ut sagt.

kan inte en pierre och alle kraffsa fram några musiktips åt svenska folkket som inte klarar sig på egen hand?^^
Jag jobbar på det för stunden, troligtvis blir jag dock inte klar idag pga läxa och träning.

Du har en sån trevligt blogg =) Blir så glad när jag läser den =)
Tackar! Blev gode glad när jag läste detta, det är så kul när folk visar uppskattning för mina virriga tankar och texter.


Uppskattar de kommentarer jag får, ännu roligare när de handlar om inläggen eller det är frågor. Till er som läser, ni vågar kommentera. Det är inte direkt så att jag är farlig eller så.

Kolla vem kan vara rädd för denna lilla parvel? Eller är ni rädda för min forna mini hip-hop style, yooooh.

/pp

Ibland går det inte riktigt som planerat. Efter en rätt så chill skoldag igår så for jag Cissi och Frida på stan. Tyvärr så var något online system på Swedbank nere så min shopping blev totalt utebliven... synd. Istället blev det några timmars fönstershopping istället. Sen en fika för tjejerna på kitchen där jag istället åt en kebabtallrik.

After that så vare inte mycket att hurra över. . . dock så lyckades jag med en grym skrämning på Cissi inne på CK. Så om det var någon där som hörde ett skrik där vid femtiden så kan ni vara lugna, det var bara jag som busade.

När vi åkt med bussen tillbaka till Klutmark så var det inte länge kvar till middag så vi vilade bara en liten stund. Efter maten skulle vi också bara ta en snabb vila innan Cissi skulle plugga. Detta var klockan sju.

20.50 vaknade jag yrvaken och lost in space. Fattade ingenting. Cissi satt vid datorn och bloggade om vår sovstund... så det blev Desperate housewifes nio sen fortsatta grymma program till elva innan det var dax att sussa igen.







/pp

Här bjuder jag på en liten nordsamisk ordlista. Så har ni lite för er så kan ni ju överraska de ni möter imorgon med lite samiska uttryck.

Med det så säger jag och cissi Bourre beaivi.







/pp

Ska fortsätta plugga nu, har tagit en liten dator paus. JA så är det! 

Så här ser det ut inför kvällen. Fortsatt plugg sen träning. Efter det kommer nog Cissiliten hit och myser till ett SPRILLANS nytt medium avsnitt! Oh god damn ... jag längtar! 

Sen blir det förmodligen sova och tagga prov imorgon....

Dagen i sig har sett ut så att vi hade en liten sovmorgon sen en samhällslektion där vi argumenterade för ett lungt slut av kursen. Hoppas på det så vi slipper någon fler tenta...

Sen en engelska lektion där vi startade ett litet grupparbete. Men mest så satt vi och diskuterade om det kommande provet efter lunch. Så vi satt och gick igenom det istället, sort of.

Efter en delikat korvstroganoff till lunch, eller ja så pass delikat en korvstrogafoff  a lá skolan kan vara, så blev det fler genomgångar inför provet för mig med en del i min klass. Provet sen det kändes inte så farligt. Det gick rätt bra tror jag. Något hade i alla fall satt sig i skallen.

Sen slutade man sisådär 40 min tidigare än vanligt så jag var hemma hyffsat tidigt. Skönt med sånna dagar.

Nu ska jag se om nå Ekologi kan fastna på min gyllene hjärnbark.

Skulle så mycket hellre vilja sätta mig i solen i en fin driva upp på ett renskinn...

/pp

Jag går här efter en så fin strand promenad. Jag känner hur havsbrisen klämmer ur den sista sommarvärmen i sina vindar innan det snart kommer övergå till kalla höstvindar. Men än är det lugna, ljumna och milda vindar som träffar mig. Jag ser ut över havet som ligger så stilla lungt. Endast små lätta krusningar och några få svaga vågor syns på ytan. Det är så lungt och stilla. Vackert. Den lätt nedåtgående solen förgyller vattnets yta.



Det stora blå är rätt märkligt. Det kan ena stunden vara så lungt och så vackert som det är medan det ena stunden är alldeles vilt. Stora vågor och stormigt, makalösa krafter släpps lös. Det kan döda tusentals utan ånger. Den föder och tar liv.



Vad döljer sig egentligen under ytan? Under detta stilla lugn. Det är ingen som vet vad som verkligt döljer sig i havets mörka djup. Det vi vet är att det stilla och lugna vattnet snabbt kan förändras till ett mer livad karaktär.

Havet besitter många håg. Att lita på havet är dumdristigt och omöjligt. Det har sin egen vilja och lever sitt eget liv. Havet kan visa sin goda sida men under ytan finns mer än vi kan tänka oss när i ser detta vackra.

Synen av detta på min väg fram får mig att tänka. Tänka på att vi människor är inte så olika havet. Det är som att vi egentligen är en spegelbild av havet.

Thoughts in the autum 2010


/pp

STIILISTISK ANALYS

Kill Bill

Att sammanfatta stilen med ett enda adjektiv är svårt men mitt val blev: Blodig.

Om jag sedan ska sammanfattar iscensättningen med ett ord så väljer jag: Genomtänkt.

I filmen Kill Bill så använder man sig mycket av en stillstående kamera. Man experimenterar mycket med olika vinklar och kamera positioner. Det är mycket nerifrån respektive uppifrån vyer. Tillsammans med det så är det mycket fokus på detaljer som t.ex. fötter och ansikten.

Klippningen är väldigt skickligt gjord då man ofta använder sig av långa sekvenser utan att det blir för mycket. Detta i lugnare skeenden i filmen. Men så fort som det trappas upp lite så blir klippen kortare och mer intensiva, de höjer tempot i filmen. Eftersom att det är en stor blandning mellan långa och korta klipp så blir det många totalt. Det blir även många för att det är ofta som det blir intensivare pga. att en stor del av filmen består av action scener.

Musiken i Kill Bill är extremt viktig. Musiken förmedlar hennes känslor på ett väldigt bra sätt. T.ex. när hon ser en gammal fiende som hon ska hämnas på så har de valt en arg och gäll musik. Då förstår tittaren att det här är någon som hon inte gillar och samtidigt får man känslan av att snart kommer det att hända något. Musiken i Kill Bill är noga vald för att passa in i de olika scenerna för att höja kvalitén. Det tycker jag verkligen att de lyckats med. Speciellt i action scenerna.

Man ser att detta är en Tarantino film eftersom att hans signum är väldigt mycket blod utan att den blir otäck eller skrämmande. Det har lagts ner mycket tid på effekterna då det sprutar blod stup i kvarten. Men det tycker jag inte gjorde något.

För att tona ner det lite och att det inte skulle bli för blodigt så har man valt att göra en del av filmen animerad. Det förekommer även svartvita scener. Med det så får man en bra omväxling så att det inte blir alltför enformigt. Det gör att det inte blir en för obehagligt blodig film som man tycker blir överdriven utan dessa lösningar gör att filmen står kvar med fötterna på jorden. Den blir inte alltför övernaturlig utan den stannar kvar under en okej gräns av blod och splatter.

Filmen har en konstant relatering till hennes förstörda bröllop som man får se lite då och då. Detta visas i svartvitt. 

Jag tycker det är en grym film som är värd att se. Kan även ses ett flertal gånger.

Betyg: 4/5

/pp

Klockan var ställd på 06.40 men det var inte förrän 07.12 som jag var vid medvetande. Detta gjorde mig en aning stressad till duschen för att bussen startar 07.20.. men väl inne i duschen när jag skyndat mig och blivit klar så inser jag att det är måndag. Vad är det för speciellt med måndagar? jo vi börjar inte förrän 09.10 så jag kan alltså ta en senare buss. Grymt skönt att inse det faktiskt! Så nu fick jag lite mer tid på mig.

Har i övrigt inte så mycket att säga just nu, ska snart gå och göra mig klar inför att gå till bussen samt att jag ska hinna ha ut hundarna.

Är inte så taggad på svenska prov idag heller. Känns som att jag ändå kan en hel del fast jag inte orkade plugga så mycket. Men ändå känns det ovisst pga. dålig motivation till plugg. NKA prov imorgon också som jag inte heller pluggat till som pricken över i. 

Måste dra nu så jag slipper stressa till bussen helt enkelt! 


(Värmen och fukten satte sina spår = slickad frilla, det minskade dock inte kärleken till denna ren. Oskaaaaar <3)

Ha en go dag! 

/pp 

Amelie från Montmartre är en underbar film. Den är väldigt lättsam och inte alls krånglig. Alla färger och komiska inslag blandat med delvis snabbspolade scener och ljuv musik gör denna film till en högklassig glädjespridare.

Ett speciellt drag som den här filmen har är att den börjar och slutar på stilmässigt samma sätt. Andra drag som genomgående finns i filmens olika scener är de inzoomade sekvenserna på Amelies ansikte då hon oftast kollar in i kameran med ett busigt och väldigt gulligt leende.

Ska jag vara ärlig så verkade filmen inte så speciellt attraktiv när jag fick höra om den, det kändes som ännu ett konstigt franskt hopplock, men efter att jag börjat se den så blev min uppfattning helt annars. Jag tycker att den här filmen hade en tilltalande hypnotisk verkan. Jag blev helt förtrollad. Barnet inom en väcks till liv och det känns nästan som att man ser en vuxen version av ett barnprogram eller en julkalender.

Jag gillade stilen och hela produktionen. Det är ingen film för den som söker monster, mysterier eller action. Men det är inte alltid man vill ha sådant heller. Ibland kan det vara skönt att se en helt okomplicerad film där man bara behöver skilja på karaktärerna. En film som får en att lyfta mungiporna. En ”dålig dag” eller ”grå söndag” film, då allt känns trist och värdelöst så kan den sätta lite färg på vardagen.

Det som gör att filmen blir intressant är att den är lite klurig på sitt egna sätt. Den skapar små fängslande frågor, lagom för att tittaren ska bli intresserad av att se. Det är fascinerande att se alla genialiska påhitt som Amelie ägnar sig åt. Man vet aldrig vad som hon ska hitta på för fyndigt i nästa scen. Jag älskade den ovetskapen och det hon gjorde.

Filmens story är enkel men ändå tillräcklig. En smart idé att hon ska hjälpa människor för på så sätt så tar det inte slut direkt. Det finns alltid någon att hjälpa. Att det hela kryddas med att hon hittar sitt livs kärlek gör att det inte blir sämre. Det lyfter filmen vidare till en helt ny nivå för nu övergår hennes hjälpande hand till en väg att få mannen hon vill ha.

Det här är en film som troligtvis överraskar och glädjer. En film som jag rekommenderar för den som vill se något annorlunda, något nytt.

Betyg: 3/5

/pp